Василиса▶ Я жду вашего обращения. Что Вы хотите узнать?
Логотип
Sverigetiden


St. Barth�lemy under Sverigetiden

Gustav III ville att Sverige skulle ha kolonier. Han var p� m�nga st�llen i v�rlden f�r att f�rhandla till sig en koloni till Sverige. Nederl�nderna tillfr�gades om de ville avst� fr�n en � i Ostindien men de h�ll h�rt i sina landbitar. Gustav III f�rhandlade fr�mst om Tobago i V�stindien men �ven andra �ar som St. Lucia, St. Vincent och Dominica kom p� tal. F�rhandlingarna om Puerto Rico, som var spanskt, s�g v�ldigt lovande ut under m�nga �r. Gustav III hade kontakt med en agent, Andrew Orr, som lurades och sa att spanjorerna var villiga att sl�ppa �n till Sverige. Men n�r man pratade med den spanska kronan var dessa uppgifter som herr Orr hade l�mnat till Gustav III falska. Dessa f�rhandlingar som h�lls fr�n 1774 till 1778 rann ut i sanden. Till sist fick Gustav III sin dr�m uppfylld n�r den franske kungen Ludvig XVI gick med p� att f� handelsr�ttigheter i G�teborg mot att Frankrike l�mnade �n St. Barth�lemy ifr�n sig. Detta h�nde i juli 1784 och de f�rsta svenskarna kom till St. Barth i b�rjan av 1785.

St. Barth har bra vikar som sj�r�vare och pirater betraktade som perfekta g�mst�llen. Det s�gs att piraterna var sn�lla mot de fattiga p� �n. De betalade f�r maten de �t.

De f�rsta svenska �mbetsm�nnen uts�gs 1784. Till guvern�r uts�gs major Salomon Mauritz von Rayalin. Till adjunkt uts�gs l�jtnant Pehr Herman von Rosenstein. Till kyrkoherde uts�gs magister Sven Thunborg. Till provinsial medicus och guvernementsekreterare uts�gs Samuel Fahlberg som senare �ven blev lantm�tare.

Ombord p� det f�rsta svenska skeppet, Sprengtporten, som l�mnade G�teborg i b�rjan av december 1784 fanns alla ovan n�mnda personer samt officerare, soldater m.fl. Man kom till St. Barth den 7 mars 1785. D� hade man passerat Martinique, Guadeloupe och St. Eustatius p� resan. Den franska mottagningskommitt�n p� St. Barth �verl�mnade i en h�gtidlig ceremoni �ver �n till Rayalin. Innan den svenska flaggan hissades n�r Rayalin kom till �n hade svenskar anl�nt f�r att �ppna ett faktori (handelshus) som skulle f� ig�ng handeln.

Innan svenskarna kom till St. Barth fanns det inte n�gon riktig hamnstad p� �n. Den huvudort som fanns var Lorient. Men nu byggde svenskarna upp Gustavia runt den b�sta naturliga hamnen.

Vid �vertagandet 1784 bodde 739 personer p� �n. Av dessa var 458 av europeiskt ursprung och 281 f�rgade.

St. Barth�lemy f�rklarades som en frihamn 1785. Detta ledde till att �n hade det bra ekonomiskt de n�rmaste decennierna. Men det fanns inte bara f�rdelar med en frihamn. Man fick stora problem med smuggling. Efter ungef�r ett �r, 1786, inr�ttades V�stindiska kompaniet som fick privilegier av svenska kungen f�r att kunna sk�ta handeln p� St. Barth och i nya v�rlden. Kompaniet skulle svara f�r allt som hade med hamnen och staden att g�ra p� St. Barth. Den svenska kungen skulle ha in en fj�rdedel av int�kterna fr�n St. Barth. Det enda som konungen s�g till att det blev gjort var byte av guvern�r och garnison. Ett av privilegierna som V�stindiska kompaniet hade var att de hade r�tt att bedriva slavhandel mellan V�stafrika och V�stindien. Slavhandeln f�rbj�ds p� St. Barth 1847.

1787 fick St. Barth en ny guvern�r. Han f�rs�kte f� hovet i Stockholm att bidra med mer pengar till sin koloni. Det var v�ldigt dyrt att bygga upp Gustavia. Men det var inte bara till detta �ndam�l pengarna skulle beh�va anv�ndas. Det var �ven till att kunna f�rsvara �n mot ryssarna. Ryssland och Sverige var i krig1788 och ett �r senare utbr�t franska revolutionen. Efter att svenska kungen m�rdats p� maskeradbalen i Stockholm 1792 och svenska fartyg i Antillerna angreps av engelska skepp ins�g Sverige att kolonin beh�vde hj�lp. Man skickade fartyget Neptune som var lastat med 3 000 ton krut. Neptune hann inte till St. Barth eftersom engelsm�nnen kapade fartyget.

Samuel Fahlberg var l�kare och tidigare kirurg i Nordamerikanska frihetskriget. Han var en m�ngsysslare. Endast p� St. Barth arbetade han som tullinspekt�r, ingenj�r och lantm�tare. �r 1800 ritade han en karta �ver St. Barth. Man kan fortfarande se likheter mellan kartan och hur �n ser ut i dag.

Befolkningen �kade och slavarna blev fler. �r 1800 hade inv�narantalet stigit till 6 000 personer, 5 000 av dem bodde i Gustavia vilket d� gjorde staden till Sveriges 5:e st�rsta stad. Enligt Bengt Sj�gren som har skrivit ��n som Sverige s�lde� hade det i Gustavia hunnit byggas upp 871 boningshus och inr�ttats 32 vattencisterner d�r drickbart vatten fanns att h�mta.

Han skrev ocks� att detta fanns i Gustavia �r 1800: 40 grosshandlare, 3 skeppskramhandlare, 17 kramhandlare, 17 h�kare, 2 assuransm�klare, 8 v�rdshus och billiarder, 22 �kr�gare som f�rs�lja drickesvaror�, 1 urmakare, 6 bagare, 4 slaktare, 3 segelmakare, 3 guldsmeder, 1 grovsmed, 8 murare, 7 skeppstimmerm�n, 9 hustimmerm�n, 2 snickare, 6 skr�ddare, 3 skomakare, 1 hattmakare, 1 modist, 6 chirurger (gammal stavning p� kirurger) och 5 skolor.

I boken �En man, En �, Ett liv�, som �r skriven av Ingrid och Joachim Wall, st�r det att det 1806 fanns 340 hus. Och att detta fanns i Gustavia: 17 livsmedelsaff�rer, 8 hotell, 4 slaktare, 3 juvelerare, 7 skeppsbyggare, 9 snickare, 8 murare, 5 skolor, 40 handlare av olika slag, exempelvis klockmakare och f�rs�kringsagenter.

Under lite mer �n ett �r, mellan 19 mars 1801 och 10 juli 1802, var St. Barth inte under svenskt styre utan det var engelsm�nnen som hade hand om �n. Britterna hade en l�ngvarig blockad mot Frankrike. Sverige, Danmark, Preussen och Ryssland ingick i ett neutralitetsf�rbund som skulle skydda deras sj�fart mot kaperier som England tyckte var n�dv�ndiga. N�r neutrala engelska fartyg i engelska hamnar beslagtogs av neutralitetsf�rbundet besl�t engelsm�nnen att ta St. Barth. Den engelska flottan kom till St. Barth och st�llde ett ultimatum, det blev inte s� h�rt. De svenskar som stannade kvar var tvungna att sv�ra trohet till den engelske kungen. Men engelsm�nnen lovade att svenskarna inte skulle beh�va kriga mot sitt eget hemland. Innan England tog �ver �n f�rs�kte man samla ihop personer som kunde f�rsvara �n men man lyckades bara f� ihop 20 m�n fr�n Gustavia och 15 m�n fr�n landsbygden, guvern�ren ins�g att det skulle bli om�jligt att skydda �n mot engelsm�nnen. N�r engelsm�nnen uppt�ckte V�stindiska kompaniets magasin betraktade de det som allm�n egendom och �vertog V�stindiska kompaniet. N�r Sveriges utrikespolitik �ndrades blev den till f�rdel f�r England, som l�mnade tillbaka �n 1802 efter lite mer �n ett �rs makthavande. Enligt inv�narna p� St. Barth hade det blivit oordning i guvernementshuset, p� f�rsvarsanl�ggningarna och i V�stindiska kompaniets magasin n�r �n hade varit ockuperad. L�get p� St. Barth blev inte lugnare n�r Sverige �terigen tog makten. Upplopp utbr�t, falska pengar skakade �n och kriget mellan Sverige och Frankrike tog h�rt. V�stindiska kompaniets privilegier upph�rde helt 1805 och �ret efter tog den svenska kronan helt tillbaka styret �ver St. Barth.

1819 drabbades St. Barth av en orkan som f�rst�rde 56 hus i Gustavia. �ven m�nga fartyg blev f�rst�rda i stormen. Kung Karl XIV sk�nkte 8 000 franc till �ns orkanoffer.

1819 tilltr�dde Johan Norderling som guvern�r. D� bodde det 4 587 personer p� �n. Av dessa bodde 2 910 i Gustavia (719 var vita, 713 f�rgade samt 1 478 slavar) och 1 677 p� landsbygden (1 019 vita, 103 f�rgade samt 555 slavar). �r 1821 drabbades �n �nnu en g�ng av en orkan som f�rst�rde m�nga hus, guvern�ren Johan Norderling var sj�lv tvungen att fly fr�n sitt hem p� grund av orkanen. Under den h�r tiden f�rekom tvister mellan svenskarna. En tvist var mellan Norderling och hovpredikanten L�nner som Norderling kallade f�r �Jesuiten�. L�nner var tvungen att l�mna �n f�r att man inte hade r�d att betala f�r en predikant. Den sista pr�sten kom till �n 1830 f�r att tj�nstg�ra i Gustavia n�gra �r. Runt 1824 gjorde den gula febern det allt sv�rare f�r St. Barths inv�nare. F�r f�rsta g�ngen gick svenskarna med ekonomisk f�rlust p� St. Barth och antalet inv�nare hade minskat till ungef�r 4 000 personer. Det sparades in p� flera olika poster och fler b�rjade utvandra fr�n staden. Det var dock en liten uppg�ng mellan 1827 och 1830, detta berodde p� engelsm�nnen stoppade handeln med amerikanerna vilket ledde till att man d� var tvungen att g�ra en omlastning i n�gon frihamn. �nnu en orkan drabbade �n 1837, vid denna orkan totalf�rst�rdes 200 hus och ett hundratal blev illa skadade. En sv�r feberepidemi br�t ut p� �n som 1840 tog d�d p� 300 inv�nare. Nu hade inv�narantalet sjunkit till 2 555 personer.

I Sverige var det tronskifte. Oscar I tog �ver den 8 mars 1844 d� Karl XIV Johan avled. Oscar I tyckte att St. Barth skulle s�ljas f�r att det inte gick med n�gon direkt vinst. Men det var sv�ra tider i hela V�stindien. I samma veva avskaffades slavhandeln vilket ledde till att �arnas plantage�gare drabbades. �r 1845 b�rjade de odla jams, det �r en asiatisk v�xt som �ts som potatis. Man exporterade dessa till en del av de brittiska �arna. Gustavia hade det v�ldigt d�ligt, och s�mre skulle det bli. �r 1850 drabbades �n av en s� sv�r torka att det inte ens gick att k�pa vatten och 1852 br�t en sv�r brand ut i staden. P� v�stra sidan av staden blev 135 hus totalf�rst�rda. Mellan 400 och 500 personer miste sina hem. P� 1850-talet b�rjade man odla mer, man planterade banantr�d i dalarna och p� kullarna, och p� bergknallarna odlade man ananas, tobak och bomull i stora skalor. Under den h�r tiden, d� man kunde exportera lite mer �n vad man hade gjort de senaste �ren, �kade befolkningen till 2 901 personer 1857. Uppg�ngen v�nde snabbt till en nedg�ng. Guvern�ren Carl Ulrich rapporterade hem till Sverige 1862 att �n inte hade det bra. Fattigdomen �kade, skolv�sendet hade blivit d�ligt och endast 5 % av folket p� landsbygden kunde l�sa och skriva.

En ny orkan h�rjade 1867 och gick h�rt mot bebyggelsen och odlingarna. �r 1872 hade St. Barth 2 390 inv�nare och det exporterades endast 5 000 pund bomull, 312 str�hattar men inget salt. �nnu en sv�r orkan drog �ver �n 1876. F�r St. Barth och andra �ar s�g det inte s�rskilt ljust ut. Man trodde att framtiden var r�ddad d� man hittade bly p� �n, men det var falska f�rhoppningar.

�r 1868 ville Sverige p� allvar bli av med St. Barth och man b�rjade f�rst f�rhandla med USA, sedan fick Italien en f�rfr�gan. Ingen av dessa l�nder var intresserade av den lilla �n i V�stindien. Frankrike s�g Sverige som en sista l�sning, de hade tidigare haft �n. Man gjorde i augusti 1877 en �verenskommelse om att Frankrike skulle ta tillbaka St. Barth�lemy. Innan Frankrike tog tillbaka �n h�lls en folkomr�stning om vad de tyckte om att Frankrike skulle ta �ver �n. Det var bara 352 personer som r�stade, endast en var emot f�rslaget. Den 16 mars 1878 halades den svenska flaggan och Trikoloren hissades ist�llet p� St. Barth�lemy.

© 2014-2020 ЯВИКС - все права защищены.
Наши контакты/Карта ссылок